Kundbloggen

Till Linda

2009-12-17
Det är med stort intresse som jag läser Linda Madsen´s assistentblogg. Jag blir glad när du beskriver glädjen till ditt arbete. Hoppas och tror att min personal känner likadant, det är min förhoppning i alla fall.
En sak som jag imponeras av är att du jobbar som personlig assistent och dessutom är mamma till ett barn med funktionshinder. För mig visar det på styrka att å ena sidan ha assistanshjälp i ditt eget hem och sen gå till arbetet och vara involverad i en annan människas liv.

För dig är det här säkert både självklart och naturligt. Men när jag tänker på vad mina föräldrar har berättat kring hur deras upplevelser är av att ha ett funktionshindrat barn, så kan jag inte låta bli att imponeras.

Vill önska dig en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Stora framsteg i bakningen

2009-12-11
Under den gångna helgen var jag och åt julbord tillsammans med mina assistenter. Vi hade en trevlig stund där vi umgicks och åt gott. Min favorit var den saffrangravade laxen. Tack till er på Vivida som bjuder oss på denna höjdpunkt varje år, det uppskattas!

Skrivet 10-12-09
Var även och hälsade på kusin Anders i helgen. Han och flickvännen har nyligen flyttat till ett litet hus utanför Vingåker. Så fick gå en husesyn, det var riktigt fint!

I dag har det varit julbak på agendan. Så nu har jag fyllt på frysen med Hallongrottor och Kolakakor. Perfekt att bluda släkt och vänner på när det vankas julfika. Känner mig nöjd med att jag var så delaktig som möjligt under bakningens gång. Jag klarade av att ösa upp ingredienserna i bunken utan att hälften hamnade brevid eller på golvet... Ett framsteg för mig!

Det som störde mig lite var att jag inte klarade av att rulla ut degen i tunna strängar. Men då fick assistenten rycka in. Den personlige alltså, inte bakassistenten... :) Efter mina tappra försök med degen, så sade hon dem kloka orden: "Du gjorde så gott du kunde på egen hand och det är huvudsaken." Så sant, så sant!

En bra och rolig dag är till ända!

Trevlig nostalgikväll med brorsan

2009-11-29
Hoppas att alla har haft en fin första advent!
Skrivet 29/11
Själv har jag gjort lägenheten redo för den stundande julen. Är den typen som anser att det är lika bra att ta fram juldukar, tomtar och övrigt julpynt redan nu. Då hinner man njuta fullt ut av den i mitt tycke mysigaste tiden på året. Väntar dock till Lucia helgen innan granen sätts upp, någon måtta får det allt vara!

Hade en riktigt trevlig kväll med min lillebror i går. Vi pratade och tittade på Sunes Jul, Lite barnsligt kan tyckas, men det är en av julkalendrarna vi minns från vår barndom. Mysigt med lite nostalgi i bland,

Känner mig lite extra handikappad för tillfället, då det är punktering på permobilen igen. Suck, vad trött jag blir, men det är värdsliga saker. Det är bara att ringa hjälpmedelsteknikern och be han göra en "utryckning"! Nej, skämt åsido, dem är guld värda tack vare deras trevliga bemötande och snabba service.

Dags för julpynt

2009-11-26
Var in till Katrineholm i går kväll. Var och handlade en ljusslinga till min juldekoration på balkongen.
Skrivet 26/11
Som vanligt är det någon ljusstake eller övrig dekoration som ej fungerar, när det är dags att göra fint till advent. Vill tack min assistent för en helmysig kväll. Det behövde jag, då det har varit lite motigt ett tag,

I dag ska det plockas fram ännu mer julpynt, ju förr desto bättre. Då hinner det vara uppe ett tag, annars blir det att lagom när man ställt upp tomtarna så är det dags att plocka ner det igen.

Egentligen så skulle jag och vår grupps arbetsledare träffat en ny vikarie i dag, men det mötet får vänta tills nästa vecka. Synd, men det är inget att göra något åt.

Avslutningsvis vill jag bara berätta att rid-träningen gick avsevärt bättre denna vecka, det var en ren njutning att skritta en promenad i den klara höstkvällen!

Hoppas att alla där ute har haft en bra vecka så här långt!

Att vara handikappad i dagens samhälle

2009-11-25
Tänkte dela med mig av en text som jag skrev våren 2003. Då gick jag det första året på Omvårdnadsprogrammet på Ellwynska gymnasiet i Katrineholm. Först lämnade jag in den som en uppsats i svenska kombinerat med samhällskunskap, men lärarna använde den även som utbildningsmaterial till dem som läste om handikapp i åk. 2. Håll till godo!
Jag tycker att jag klarar mig bra samhället och i övrigt också för den delen. Visst, jag skulle vilja klara mig lika bra som ni som inte är handikappade. Men är väl medveten om att det aldrig kommer att bli så. Nu tror ni nog att jag tycker att det är negativt att vara handikappad, fast det är precis tvärtom.

Jag har ett handikapp som kallas CP (Cerebral Pares), det har jag haft i hela mitt liv. Genom att jag har haft det hela livet, så har man varit tvungen att lära sig att leva med det. För mig är det lika naturligt att ha ett handikapp, som det är för er att vara fullt friska i kroppen. Nu har jag accepterat att jag har en CP-skada och lärt mig att stå för det. Jag kan göra det mesta med mina polare, men jag måste göra det på mitt sätt. Nu anser jag att det är positivt att vara rörelsehindrad, för att man vet vilka "spelregler" man har att rätta sig efter och därefter göra det bästa av alla möjliga situationer som man ställs inför.

Egentligen så är det mina polare som gör den största insatsen, genom att låta mig vara med på allting. Det är trots allt en omställning att ha en kompis som är handikappad. Men dem har aldrig haft något problem med det, dem tycker bara att det är roligt att jag vill och kan vara med. Har haft mycket kompisar genom hela livet.

Nu är det inte alla handikappade som är så positiva och kan ta så pass lätt på sitt handikapp som jag gör. Men jag anser att kan man ha distans till sin skada, så blir ens liv lättare. Om man går och tycker synd om sig själv hela tiden, så är det lätt hänt att man "gräver ner" sig. För att jag ska må bra och klara mig så är det några saker som jag försöker följa:

1. Sätt upp egna målsättningar (inom rimliga gränser).
2. Är noga med min träning, annars hade jag inte klarat mig så bra som jag gör nu. Träningen gör att jag blir starkare i kroppen och på så sätt kommer jag att klara mig allt bättre i framtiden.

3. Undvik att stressa när jag "halkar efter" med diverse saker, t.ex. skolarbetet. Nästintill allting går långsammare för mig pga. mitt handikapp.
4. Umgås mycket med mina polare.
5. Ser mina möjlighetr, i stället för hindren. Det blir mycket roligare då!
6. Var öppen med mitt handikapp, vilket är lättare sagt an gjort i bland.

Till slut några råd på hur ni kan bemöta oss funktionshindrade:

1. Ta kontakt med personen och försök att vara som ni är när ni pratar med en icke handikappad. Bara för att en person ser annorlunda utså innebär det inte automatiskt att han/hon är "blåst" i huvudet.

2. Försök att inte ha några förutfattade meningar, på t.ex förstånd eller tal på den person som ni vårdar. Bilda er en egen uppfattning i stället, det kommer att underlätta för er.

3. Försök att ta dig tid att prata med personen och få han/hon att känna sig uppskattad. Då gör ni personen en stor tjänst, jag lovar!

Träning, lunch och konsert

2009-11-23
I dag har det varit vatten träning på Kupoolen. Var riktigt motiverad till att träna, så passet blev lyckat.
Skrivet 19/11
Körde arm, ben samt en del övriga balansövningar. Hann med att simma en del också. Var helt slut i kroppen efteråt, precis som det ska vara!

Var och åt lunch med Pelle från kontoret i går. Vi gick i genom hur jag tycker att det fungerar med assistansen för tillfället. Det som kommer hända framöver ära att jag ska träffa en ny timvikarie nästa vecka. Det är bra ha en person som kan rycka in när ordinarie personal inte kan täcka upp för varandra. Ser fram mot det mötet med spänd förväntan!

Nu ska jag ta och göra mig i ordning för kvällens resa till Linköping. Jag och min kusin Anders ska på Jerry Lee Lewis konsert i Cloetta Center. Blir nog en höjdare!

Trevlig Helg på er!

En helg med många möten

2009-11-16
I går var det dags för medlemsmöte för Socialdemokraterna i Vingåkers kommun. Det blev en heldag då det enbart diskuterades budget. Inte så konstigt med tanke på den ekonomiska kris som vi är inne i.
Skrivet 15/11
Den fråga som kom upp mest var den om skolornas vara eller icke vara. Pga. alla besparingar som måste göras, så har några skolor på landsbygden tvingats lägga ner sin verksamhet. Konsekvensen av detta är att barnen fått börja i någon av dem två skolor som finns i centralorten (Vingåker). Detta vållar förstås mycket känslor bland människor som bor i dessa byar. Representanterna från dessa ställen passade på att argumentera för att på nytt starta "sin" skola igen. Jag förstår deras besvikelse och frustration, men då det går så få elever på små-skolorna är det naturligt att man försöker slussa in dessa elever i kommunens större skolor.
En lång men intressant dag blev det!

I dag har jag haft besök av en kvinna som var och lyssnade på vår föreläsning förra veckan. Hon studerar Social omsorg på Mälardalens högskola. Vi satt och pratade om hur jag upplever hur bemötandet är för oss funktionshindrade i samhället. Återkommer med ett inlägg som rör detta framöver.

Har inte hunnit med mina egna studier i den utsträckning som jag velat, men har suttit en liten stund nu i kväll. Alltid något!

Nu laddar jag för en ny vecka!

Träningen gör livet enklare

2009-11-13
Hela min vecka blev förstörd pga. förkylning. Orken försvann helt och hållet, så det har inte blivit mycket gjort. Fick ställa in skola, mötet med Pelle från Vivida och träningen. Men sånt är livet.
I dag har jag varit frisk, så skönt! Har kört ett träningspass här hemma. Har fått övningar av sjukgymnasten som jag ska försöka beta av 2-3 ggr/v. Men det har varit lite si och så med det det senaste året. Motivationen att hålla på har inte infunnit sig. Nu ska det bli ändring på det, för jag vet hur viktig träningen är för mig. Vardagslivet blir så mycket enklare att klara av om jag sköter träningen.

Har massor med energi, som jag behöver bli av med. Inte så konstigt, då det blivt mycket "ryggläge" dem senaste dagarna. Så nu ska jag ut i kylan och cykla en sväng, skönt att få lite frisk luft.

I morgon ska jag upp till Folkets Park här i Vingåker. Då är det dags för medlemsmöte med Socialdemokraterna. Budgeten står på dagordningen. Kan nog bli intressant! Sen måste jag även försöka läsa lite matte, så att jag inte blir "halkar" efter för mycket i studierna.

Trevlig helg!

Reste sig, vände och vann

2009-11-10
I dag har det varit en gråkall höstdag i Vingåker. Men vad gör det när man känner sig glad och varm i sinnet?
Skrivet 9 november
Det som gör mig så glad är att Djurgården lyckades hålla sig kvar i allsvenskan i fotboll. Vi vann den avgörande kval-matchen mot Assyriska i går kväll. Förutsättningarna inför matchen var inte dem bästa, milt uttryckt. Assyriska hade en 2-0 ledning att försvara från hemmamatchen i onsdags. Men på något mirakulöst sätt lyckades vi "resa oss på nio" igen. Efter 90 minuters spel så hade vi hämtat in 2-0 underläget. Lättnaden var stor, då kunde jag andas normalt igen och pulsen sjönk en aning.

Nu väntade en nervkittlande förlängning... Men för oss DIF-supportrar slutade det i ett enda stort glädjerus! Tack vare Mattias Jonson som nickade in det så förlösande 3-0 målet med några få minuter kvar. En säsong som varit så mörk, slutade ändå med glädjen och lättnaden över att Djurgårdens IF är ett lag med allsvenk status även år 2010!

Vill avsluta med ett stort Grattis till min underbara pappa. Det var ju Fars dag i går!

Något att fundera över

2009-11-09
Nu är det sent på lördagskvällen och jag har kollat runt lite på nätet. Det är ett bra sätt att varva ner innan det är sängdags

Skrivet 7 november
Känner mig seg och tom i huvudet efter en vecka som har varit givande på många sätt. Ett exempel på detta är den suveräna föreläsningen som jag var på i Örebro. Det var en man som heter Michael Andersson som talade. Han har varken armar eller ben, men klarar sig bra i vardagen trots sitt funktionshinder.

Han fick mig att reflektera över mitt eget liv och min syn på mitt handikapp. Det som slog mig var att jag har en tendens att gnälla lite väl mycket när jag stöter på problem i vardagen, tror dock att det är fler som har detta syndrom!

En annan sak som jag ska försöka bära med mig, är känslan av att jag själv har ett litet och lätthanterligt handikapp i jämförelse. Skäms för att jag tänker så, men samtidigt är det ett gott tecken. Då kan jag sträcka på mig och tänka att man kan klara av det mesta här i livet!