Information personkretstillhörighet

För att vara berättigad personlig assistans eller assistansersättning krävs att den enskilde tillhör någon av de 3 personkretsarna i 1 § LSS. 

Personkrets 1 - omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Första personkretsen är diagnosbaserad. Utvecklingsstörning innebär en intellektuell funktionsnedsättning som beroende på grad och miljö utgör ett handikapp och uppstod innan den enskilde fyllt 16 år. Med autism och autismliknande tillstånd avses sådana djupgående störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende som medför allvarligt funktionshinder i fråga om psykosocial eller pedagogisk anpassning.

Personkrets 2 - omfattar personer som fått ett betydande eller bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Andra personkretsen är även den diagnosbaserad, men i detta fall har funktionsnedsättningen uppstått i vuxen ålder. Den enskilde har till följd av sjukdom, exempelvis en tumör, eller yttre våld, exempelvis en trafikolycka, efter utvecklingsåren fått en hjärnskada och till följd därav även drabbats av ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder.

Personkrets 3 - omfattar personer som har andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. För att innefattas i personkrets 3 krävs att den enskilde uppfyller samtliga rekvisiten. Det vill säga, det ska vara en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som är varaktig och inte övergående. Funktionsnedsättningen får inte vara orsakad av normalt åldrande, ska vara stor och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilket medför ett omfattande behov av stöd eller service. Med betydande svårigheter menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, måltider, kommunikation, förflyttningar och träning eller behandling. Vid bedömningen av vad som utgör ett omfattande behov ska både kvantitativa och kvalitativa aspekter beaktas. Bedömningen av behovet ska ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer.