Mål rörande ersättning för personlig assistans för en person som inte presenterade underlag för att bedöma kostnadernas skälighet.
Domstol: Högsta förvaltningsdomstolen , mål nr 753-756-16
Målet rör en 22- årig kvinna som begärde ersättning med ett belopp som motsvarade det statliga schablonbeloppet. Kommunen yrkade att eftersom hon inte hade presenterat något underlag för att bedöma kostnadernas skälighet kunde inte bedömningen göras att de kostnader hon begärde var skäliga. Kvinnan anförde att det statliga schablonbeloppet för assistansersättning var skäligt och inte behövde specificeras. Kammarrätten följde HFD:s praxis och meddelade att kommunens skyldighet att utge ersättning för personlig assistans avser de verkliga kostnaderna för assistansen i den mån de kan bedömas som skäliga. För att kunna ta ställning till detta måste kommunen kunna kräva att den enskilde lägger fram underlag som möjliggör en bedömning av kostnadernas storlek och skälighet, även om anspråket inte överstiger schablonbeloppet. Eftersom kvinnan inte hade skickat in till kommunen underlag som skulle styrka hennes kostnader meddelade kammarrätten att hon inte hade rätt till högre ersättning än hon beviljats av kommunen.
