Mål rörande rätt till assistansersättning för en 22- årig man med frekventa aggressionsutbrott.

Domstol: Kammarrätten i Göteborg, mål nr 3179-18

Målet rör en 22- årig man tillhörande personkrets 1 som led av utvecklingsstörning med beteendestörningar i kombination med autism och ADHD. Försäkringskassan yrkade att förvaltningsrättens beslut om beviljad assistansersättning skulle upphävas då han inte behövde assistans för sina grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka. Han var i behov av tillsyn men inte av övervakande karaktär och den behövdes inte utföras av någon med ingående kunskaper om honom. Enligt Försäkringskassan saknades dokumentation för att styrka anledningen till varför han inte kunde lämnas ensam. Mannen anförde att han var i behov av aktiv tillsyn av övervakande karaktär all sin vakna tid då han drabbades av oförutsägbara aggressionsutbrott som var en fara för honom och hans omgivning. Kammarrätten meddelade att uppgifterna om hans aggressivitet var relativt vaga och att de endast gav en allmän beskrivning av hans beteende. Det fanns ingen skriftlig dokumentation gällande dramatiska händelser och inte heller dokumentation om när de hade inträffat. Då det inte fanns underlag för att bedöma hur ofta de som hjälpte honom behövde ingripa med anledning av hans beteende fann kammarrätten att utredningen i målet inte gav tillräckligt stöd för att han var i behov av aktiv tillsyn av övervakande karaktär som förutsatte ingående kunskaper om honom. Då hans grundläggande behov på grund av detta inte uppgick till 20 timmar per vecka meddelade kammarrätten att han inte hade rätt till assistansersättning.