Domstol: Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1563-18
Målet rör en 32- årig man tillhörande personkrets 3 som led av en psykisk funktionsnedsättning. Allmänna ombudet för socialförsäkringen yrkade att han inte skulle ha rätt till assistansersättning eftersom assistenterna behövde angripa fysiskt mot honom för att se till att han inte skadade sig själv eller andra och hindra honom från att avvika från lägenheten. Enligt ombudet var dessa insatser tvångsåtgärder som inte föll under LSS. Kammarrätten meddelade att praxis hade tydliggjort att aktiv tillsyn för en person med aggressionsutbrott och där frekventa ingripanden måste göras kan berättiga till personlig assistans. Kammarrätten fann att en ansökan om assistansersättning för aktiv tillsyn pga. aggressionsutbrott bör anses innefatta ett samtycke till att assistenten ingriper när det behövs. I fall den assistansberättigade inte kan lämna ett samtycke kan reglerna om ansvarsfrihet till följd av nöd tillämpas (24 kap. 4 § BrB). Enligt domstolen görs ingripandena för att skydda, stödja eller hjälpa den funktionshindrade. Domstolen konstaterade att åtgärderna gjordes i hans intresse och att de var kortvariga. Han hade därmed rätt till assistansersättning för aktiv tillsyn.