Mål rörande rätt till bostad med särskild service.
Domstol: Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 2485-17
Målet rör en 24- årig kvinna tillhörande personkrets 1 som led av en utvecklingsstörning. Kommunen hade, genom en omprövning, beslutat att hon inte längre skulle ha rätt till bostad med särskild service. Motiveringen var att sedan hon hade anordnats en förvaltare hade alla kontakter som hon tidigare haft med bostaden i stället sket med förvaltaren. Att det egentligen inte ingick i förvaltarens uppdrag att ge hjälp och stöd förändrade inte det faktum att det var det som faktiskt skedde. Behovet var därmed rent faktiskt tillgodosett.
Kammarrätten konstaterade att utredningen inte gav stöd för att hennes hjälpbehov hade upphört sedan hon beviljades en förvaltare. Att ge stöd och hjälp kunde enligt kammarrätten inte anses ingå i en förvaltares uppdrag. Omständigheterna i målet visade inte att kommunen hade haft grund för att ompröva hennes beslut om bostad med särskild service.
