Domstol: Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1657-17
Målet rör en 26- årig kvinna tillhörande personkrets 1 som led av Downs syndrom. Kommunen avslog hennes ansökan om personlig assistans för kommunikation med motivering att hon kunde tala och säga ord trots att hon hade en språkstörning. Det var inte styrkt att hon var i behov av stöd av en person som behövde ingående kunskaper om henne för att kommunikationen skulle vara möjligt. Kommunen avslog också hennes ansökan om personlig assistans för hennes personliga hygien eftersom hennes hjälpbehov i samband med det grundläggande behovet endast uppgick till 3,7 timmar per vecka. Kommunen anförde att hjälp med tandtråd och sminkning inte skulle utgöra grundläggande behov.
Kammarrätten meddelade att hon inte hade behov av en tredje person för att kunna kommunicera med andra. Hon hade ett enkelt språk och förstod enklare frågor. Gällande hennes behov med personlig hygien konstaterade domstolen att även om tid för sminkning och tandvård skulle inkluderas så skulle inte hennes grundläggande behov vara tillräckligt omfattande för att ge rätt till personlig assistans.