Domstol: Kammarrätten i Göteborg, mål nr 2505-17
Målet rör en 19-årig kille tillhörande personkrets 1 som led av autistiskt syndrom. Kommunen avslog hans ansökan om personlig assistans med motivering att hans hjälpbehov var till största delen av motiverande karaktär. Det framgick inte att han hade behov av tillsyn av ett begränsat antal personer med ingående kunskaper om honom. Kommunen ansåg att hans hjälpbehov med kommunikation vid läkarbesök, tandläkare, fritidsaktiviteter m.m. inte kunde räknas som grundläggande behov. Kommunen hade beviljat honom viss tid för hjälp med personlig hygien men kammarrätten meddelade att han utöver det behövde hjälp i duschsituationer, toalettbesök och morgontvätt.
Vidare konstaterade domstolen att han hade rätt till fler timmar personlig assistans för kommunikation än vad kommunen hade beviljat honom. Angående hans behov av tillsyn anförde domstolen att det inte var visat att det rörde sig om ett frekvent behov av tillsyn från någon med ingående kunskaper om honom. Domstolen ansåg att hans hjälpbehov med de grundläggande behoven personlig hygien och kommunikation var av tillräcklig omfattning för att han skulle få rätt till personlig assistans.