Mål rörande rätt till assistansersättning för måltider och kommunikation.

Domstol: Kammarrätten i Göteborg, mål nr 23-16

Målet rör en 63-årig man tillhörande personkrets 3 som led närsynthet, reumatoid artrit samt artros. Försäkringskassan avslog hans ansökan om assistansersättning med motivering att hans grundläggande behov inte uppgick till 20 timmar per vecka. Han hade vissa svårigheter i samband med måltider men han kunde föra dryck och mat till munnen. Han behövde endast hjälp med att få det sista på skeden och med att äta grönsaker. Avseende kommunikationen var hans besvär inte av sådant slag att behovet av hjälp kunde hänföras till de grundläggande behoven och inte heller hade han behov av annan hjälp som krävde ingående kunskaper om honom.

Kammarrätten gjorde samma bedömning som Försäkringskassan avseende hans hjälpbehov med kommunikationen. Däremot gjorde domstolen en annan bedömning gällande måltiderna. Domstolen konstaterade att han hade väldigt svårt för att skära och för att använda kniv och gaffel. Han använde därför sked och behövde hjälp med att putta upp maten. Pga. skakningar fick han inte i sig all mat, vilket gjorde att han blev trött och behövde matas. Han var således i behov av stöd för måltider. Enligt domstolen var detta hjälpbehov av sådant personligt och integritetskänsligt slag att det skulle beaktas vid bedömningen av hans behov av stöd med de grundläggande behoven. Eftersom hans grundläggande behov uppgick till mer än 20 timmar per vecka fick han rätt till assistansersättning.