Mål rörande rätt till assistansersättning för kommunikation, luftning, av- och påklädning samt aktiv tillsyn.

Domstol: Kammarrätten i Stockholm, mål nr 4569-15

Målet rör en 8- årig kille tillhörande personkrets 3 som led av en psykisk funktionsnedsättning. Försäkringskassan avslog hans ansökan om assistansersättning med motivering att hans grundläggande behov inte uppgick till 20 timmar per vecka. Av utredningen framgick det att han använde tecken och kommunicerade genom att peka och ta med handen. Utredningen gav, enligt Försäkringskassan, inte stöd för att han, utöver de två beviljade timmarna, hade ett omfattande behov av hjälp med kommunikation. Enligt Försäkringskassan var luftning inte ett grundläggande behov utan en sorts tillsyn som föll under övriga behov. Det var inte en del av den personliga hygienen eftersom momentet avbröts när luftningen inleddes. Han behövde hjälp under insatsen men inte hjälp av någon med ingående kunskaper om honom. Gällande av- och påklädning framgick det inte av utredningen att han hade fysiska hinder som medförde att han inte kunde hjälpa till med det. Det fanns därför inte skäl att beräkna mer tid för denna insats. Angående den aktiva tillsynen anförde Försäkringskassan att det inte krävdes någon med ingående kunskaper om honom för att behovet skulle vara ett grundläggande behov.

Kammarrätten fann att hans hjälpbehov avseende kommunikationen var mer omfattande än vad Försäkringskassan hade beräknat eftersom han hade svårt med att kommunicera med personer han träffat tidigare. Gällande luftningen meddelade domstolen att han hade rigorösa rutiner för att minska irritationen och undvika sår. Luftningen var ett moment som krävde fysisk närhet och var av mycket privat karaktär. Det var därmed ett grundläggande behov som rymde inom personlig hygien. Domstolen konstaterade att tiden som Försäkringskassan hade beviljat för av- oh påklädning var skälig. Han hade inte något behov av aktiv tillsyn av övervakande karaktär då han inte hade ett beteende som gjorde att tillsynen endast kunde utföras av någon med ingående kunskaper om honom. Domstolen slog fast att hans grundläggande behov uppgick till mer än 20 timmar per vecka och att han därmed hade rätt till assistansersättning.