Domstol: Högsta förvaltningsdomstolen, mål nr 871-06
Målet rör en 5-årig flicka som led av en totalförlamningsskada till följd av brott på en nackkota. Hon var förlamad från halsen och nedåt och led av spasticitet. Hon kunde inte andas på egen hand utan hade en tracheostomi och respirator dygnet runt. Hon hade även ett konstant behov av sugning och befuktning. Vidare fungerade inte hennes blåsa utan behövde tappas var tredje timme, och hon behövde även hjälp i samband med tarmtömning. Hjälpbehoven förelåg även nattetid då hon behövde sugas, vändas och medicineras. Den huvudsakliga näringen fick flickan genom gastrostomi. Försäkringskassan avslog ansökan om dubbel assistans dygnet runt, med motiveringen att 3 timmar per dygn avsåg normalt föräldraansvar.
Högsta förvaltningsdomstolen fastslog att den omvårdnad som flickan behövde inte bara var mer omfattande än den hjälp de flesta funktionshindrade behöver, utan även av en annan karaktär. Till mycket stor del bedömde domstolen att det rörde sig om hjälp av teknisk karaktär. Även om flickan hade rätt att av sina föräldrar få omvårdnad, trygghet och god fostran, ansågs det inte rimligt att föräldrarna vid sin samvaro med henne även behövde ombesörja den speciella tekniska vård som hon var i behov av, exempelvis andningshjälp. Domstolen fastslog att hennes hjälpbehov i sin helhet därför skulle tillgodoses genom assistansersättning.