Mål rörande rätten till personlig assistans
Domstol: Högsta förvaltningsdomstolen, mål nr 6688-1995
Målet rör en 31-årig man som var förtidspensionerad på grund av psykisk sjukdom. Han led även av en hjärnskada och hörselnedsättning. Mannen hade insjuknat i schizofreni som orsakade hörselhallucinos, vanföreställningar och dålig realitetsuppfattning. Minst en gång i månaden drabbades han av orosskov och gav sig då ofta iväg från hemmet och kunde vandra runt planlöst i timmar. Kommunen avslog mannens ansökan om personlig assistans. Motiveringen var att han rent fysiskt klarade att sköta sin hygien och påklädning om han var motiverad till det. Han kunde även äta själv om han fick hjälp att tillreda maten. Kommunen ansåg inte att det fanns ett behov av personlig utformat stöd i form av personlig assistans.
Högsta förvaltningsdomstolen fastslog att utredningen i målet visade att mannen kunde tillgodose sina grundläggande behov själv, och att hjälpen endast bestod av att aktivera och motivera honom till att utföra dem. Domstolen bedömde att hjälpbehoven därför inte var av sådan karaktär att mannen hade rätt till insatsen personlig assistans.
