Domstol: Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 1605-18
Målet rör en 16- årig kille tillhörande personkrets 1 som led av autism. Försäkringskassan avslog hans ansökan om personlig assistans med motivering att hans hjälpbehov med de grundläggande behoven inte var av den omfattningen och karaktären som krävdes för rätt till assistansersättning. Det var inte styrkt att det krävdes ingående kunskaper om honom för att kunna ge honom stöd, utan det var tillräckligt med en adekvat utbildning om funktionsnedsättningarna. Han kunde dessutom uttrycka sig verbalt och därmed behövde han inte hjälp med kommunikation. Han kunde även genomföra olika moment i samband med personlig hygien, av- och påklädning samt måltider, även om han i många situationer blev begränsad pga. sin rädsla för bakterier. Kammarrätten konstaterade att han inte var i behov av hjälp med personlig hygien, måltider, av- och påklädning samt kommunikation. Frågan var om han var i behov av aktiv tillsyn av övervakande karaktär. En till två gånger per månad kunde han bli riktigt arg och behövde två personer tillsammans med honom. Han fick också mindre utbrott dagligen där han kunde bl.a. hota och slå sin familj. Kammarrätten konstaterade att aggressiviteten som han uppvisade var i huvudsak riktad mot syskon och skedde i hemmet. Det förelåg inga risker som kunde leda till större person- eller sakskador. Med hänsyn till detta meddelade kammarrätten att tillsynsbehovets allvarlighet och frekvens inte var av den omfattningen att han var i behov av aktiv tillsyn av övervakande karaktär.