Domstol: Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1591-16
Målet rör en 56- årig man som yrkade att kammarrätten skulle besluta att han hade rätt till ersättning för kostnader för personlig assistans med 284 kr per timme (statligt schablonbelopp för assistansersättning). Kommunen avslog detta med motivering att han inte hade visat att han hade haft skäliga kostnader som översteg beloppet som kommunen hade betalat ut. I avsaknad av redovisning beslutade kommunen att utbetala 254 kr per timme. Kommunen ansåg att detta var en skälig ersättning eftersom ingen assistansanordnare kunde utföra assistans till en kostnad som understeg det beloppet. Kommunen förutsatte att assistansanordnaren kunde beräkna snittkostnader per assistent och redovisa hur stor del av kostnaderna som var hänförliga till vad.
Kammarrätten meddelade att kommunens skyldighet att utge ersättning avser de verkliga kostnaderna för assistansen i den mån de kan bedömas som skäliga. För att kunna ta ställning till detta måste kommunen kunna kräva att den enskilde ger in underlag som styrker kostnadernas storlek och skälighet, även om anspråket understiger det statliga schablonbeloppet för assistansersättningen. I detta fall hade mannen informerats om möjligheten att ge in underlag till kommunen för att utreda hans faktiska kostnader. Eftersom han inte lämnade in något underlag bedömde kammarrätten att han inte kunde få rätt till högre ersättning än vad kommunen hade beviljat honom.