Domstol: Kammarrätten i Jönköping, mål nr 3392-16
Målet rör en 18- årig tjej som yrkade att kammarrätten skulle förklara att hon hade rätt till ersättning för kostnader för personlig assistans med ett belopp som motsvarade det statliga schablonbeloppet för assistansersättning. Kommunen avslog detta med motivering att hon enbart hade gett in tidrapporter och fakturor från assistansbolaget. Detta var inte tillräckligt för att bedöma storleken och skäligheten av de faktiska kostnader som hon hade haft för sin personliga assistans. Hon hade informerats om att kommunen behövde en uppdelning av beräknad timkostnad avseende lön, arbetsgivaravgifter m.m.
Kammarrätten förklarade att för att en kommun ska kunna ta ställning till ett ersättningsanspråk måste kommunen kunna kräva underlag som möjliggör en bedömning av kostnadernas storlek och skälighet, även om anspråket inte överstiger det statliga schablonbeloppet. Enligt kammarrätten var underlaget hon lämnat in inte tillräcklig för att göra en bedömning av de faktiska kostnadernas storlek och skälighet. Det fanns inget hinder för kommunen att kräva att hon lämnade in uppgifter som kunde vara integritetskänsliga. Kammarrätten konstaterade att hon inte hade rätt till en högre ersättning än hon beviljats av kommunen.