Domstol: Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 1955-18
Målet rör en 34- årig man tillhörande personkrets 1 som led av autism. Kommunen avslog hans ansökan om personlig assistans med motivering att utredningen inte gav stöd för att han hade ett frekvent utåtagerande aggressivt beteende som medförde risk för allvarliga konsekvenser. Med hjälp av anvisningar och uppmuntringar kunde han klara sina fritidsaktiviteter. För att aktiv tillsyn skulle tillgodoses krävdes det att han hade ett utåtagerande beteende, att det fanns risk för att personen allvarligt skadade sig själv eller annan och att beteendet förekom med viss frekvens samt att det var oförutsägbart. Han behövde tillsyn med aktivering- och motiveringsinsatser, vilket inte utgjorde ett grundläggande behov.
Kammarrätten gjorde samma bedömning som kommunen och tillade att det var tillräckligt med en person som hade kunskaper om hans funktionshinder och en mer allmän information om honom för att han skulle få den tillsynen han behövde. Det krävdes således inte ingående kunskaper om honom. Med stöd i detta fann kammarrätten att han inte var i behov av personlig assistans.