Det är en solig dag i april då jag träffar grundarna till Vivida Assistans, Fredric Käll och Patrik Anshelm, på Vividas kontor i Örebro. Vi träffas för att prata om hur det kom sig att Vivida Assistans startade och engagemanget för personlig assistans.

Text: Jonas Norén, marknadskommunikatör.
Foto: Vivida

Innan Vivida ens var påtänkt så träffades två unga killar på Militärhögskolan i Halmstad 1988. Patrik kom från Örebro, Fredric från Linköping och de blev snabbt nära vänner och umgicks både inom och utanför högskolans ramar.

Efter examen höll de fortsatt kontakt då Patrik flyttade till Gävle för att studera ekonomi medan Fredric flyttade hem till Linköping och stannade kvar inom regementet i två år. När Fredric kände sig färdig inom militären, bestämde han sig för att bli jurist och flyttade till Uppsala för att studera.

Entreprenören som drivs av nyfikenhet

Patrik Anshelm har ända sedan barnsben varit en entreprenör. Han gjorde allt från att hämta upp asfalt på sin trehjuling för att sälja till gubbarna på NCC till att starta en biosalong i källaren för ungarna på gatan. När han många år senare hamnade i Stockholm startade han sitt första verkliga företag, en IR-byrå (Investor Relations) där han arbetade med marknadsföring mot kapitalmarknaden.

Drivkraften bakom entreprenörskapet har hela tiden handlat om nyfikenhet, enligt Patrik. Det har aldrig handlat om att tjäna så mycket pengar som möjligt. Hade det gjort det hade han aldrig lämnat finansbranschen i Stockholm, där han arbetade med företagsrådgivning under några år.
Han ville inte vara beroende av någon annan, utan viljan och nyfikenheten av att skapa något själv, var det han var ute efter.

En tid av tålamod

2003 föddes Patriks dotter Agnes med Downs syndrom. Patrik och hans fru ställdes inför mängder av frågor gällande Agnes funktionsnedsättning och vad det kom att innebära för framtiden.

Det blev en stor chock för Patrik och Louise att få ett barn med funktionsnedsättning. De hade ingen aning om hennes tillstånd innan hon föddes. Louise blev sjukskriven och Patrik sjukskrev sig för att ta hand om Agnes. Försäkringskassan kunde inte förstå att Patrik, trots sin sjukskrivning, var tvungen att arbeta. Som egenföretagare var det svårt att sköta ett företag med flera anställda och samtidigt vara sjukskriven.

Det fanns också en problematik i att hitta information om hur de skulle handskas med myndigheter gällande deras dotter. De hade så många frågor.

– Man känner sig väldigt ensam, säger Patrik.

Det fanns dock en plats där de kände att de fick stöd och blev omhändertagna; det var en barn- och ungdomsrehabilitering i Stockholm. De hade en speciell grupp för barn med Downs syndrom där de kunde träffa andra föräldrar i samma situation.

– Det var skönt att träffa andra som förstod hur vi hade det, säger Patrik och fortsätter:

– Föräldrar till barn utan funktionsnedsättning kan inte förstå hur det är, även om många tror sig förstå. Inte ens min syster kunde sätta sig in i hur vi hade det.

De kunde få kommentarer från vänner och kollegor som kan man inte äta medicin mot det där?” eller ”ni har fått ett sådant barn för att ni två inte matchar varandra”. De blev förvånade över den okunskap som fanns.

Trots att Patriks dotter Agnes inte behövde personlig assistans så kände han ändå en trygghet hos sin vän Fredric. Han hade kunskapen om hur saker fungerar kring habilitering, kontakter med kommunen och Försäkringskassan. Fanns det några frågetecken så fanns hjälpen alltid nära till hands.

Ett embryo skapas

Under hösten 2003 blev Fredric anställd som jurist hos den då största aktören på marknaden inom personlig assistans. Han försökte komma med råd och insikter till Patrik och hans familj efter den korta tid han varit anställd inom branschen. Ganska snart insåg han att det företag han arbetade för, inte hade samma värdegrund och arbetssätt som han själv.

Ett halvår senare satt de två gamla vännerna hemma i Patriks kök i Åkersberga, utanför Stockholm, där han då bodde med sin fru Louise och dotter Agnes. Efter en god middag och Agnes hade somnat, satt de och diskuterade. Fredric pratade länge om att han inte tyckte att saker och ting fungerade som de borde på sin arbetsplats. Patrik som suttit och lyssnat ett tag vände sig mot Fredric och sade med glimten i ögat:

– Men gör det bättre själv då!

I det dunkla skenet från värmeljusen i Åkersbergaköket tändes ett annat ljus ovanför huvudet på Fredric. Ja, det är ju klart jag kan göra, tänkte han, och det blev startskottet för Vivida Assistans.

Massor av idéer och strukturer började sakta ta form och diskussionerna mellan de båda fortsatte. Patrik hade erfarenheten av att starta företag sedan tidigare, vilket Fredric saknade. Fredric hade dock bra kunskap om personlig assistans.

De började med att tänka på vilken affärsmodell och värdegrund de skulle ha. Vad hade assistenterna för behov? Vad hade kunden och deras anhöriga för behov? Vad var viktigt för dem som företagare? Med dessa frågeställningar föddes Vividas kärnvärden: omtanke, förtroende, ansvar och kompetens. Alla dessa tankar sattes innan företaget ens existerade.

Hundåren

När de väl drog igång Vivida år 2004 så var Fredric i princip helt ensam. Det fanns inga pengar till att Patrik kunde medverka, så han fortsatte med sitt arbete i Stockholm. De anställde en ekonomiansvarig och hyrde ett rum på tre gånger tre meter, med två skrivbord hos ett annat företag.

Det första året var tufft och Vivida avslutade året på minus, som så många andra nystartade företag. Först efter tredje året började allt slit ge effekt.

När jag sitter och pratar med dessa två herrar, och hör hur de engagerat svarar på mina frågor, funderar jag på om de någon gång tvivlat på sin idé, tappat tålamodet? När jag ställer frågan om de tänkt tanken att ge upp under de första tre åren, tittar de undrande på mig och frågar: ge upp, vad är det? Det fInns tydligen inte i deras vokabulär.

Trots en knagglig start började kunderna strömma till. De ökade sedan stadigt från år till år. Vad var det som gjorde att det fungerade?

– Relationsbyggandet var extremt viktigt. När Fredric var ute och pratade om sin syn på assistans och hur han skulle vilja göra, så skapade han ett förtroende hos kunderna, säger Patrik.

Inspiratören som får saker gjorda

Vem är då personen bakom VD-posten? Jag ber Fredric kort beskriva sig själv.

– Jag är nog bra på att få saker gjorda och se helheten. Jag är inte samma entreprenör som Patrik, men gillar utmaningen i att ha en idé till att förädla den och få den att växa. Får jag alla komponenter att fungera, då vet jag att jag lyckats, och det är verkligen en av mina drivkrafter, säger Fredric. Patrik flikar in att det som gör deras samarbete så bra, är att han kan komma med en idé och Fredric sedan ställer rätt motfrågor och blir problemlösaren.

Då både Fredric och Patrik har familj undrar jag hur de har klarat av kombinationen av föräldrarollen och egenföretagare. Båda säger att det är en konstant kompromiss. Familjen är väldigt viktig i bådas liv trots att det är hektiskt många gånger.

Under Vividas fyra första år arbetade Fredric i princip dygnet runt. Det hade varit väldigt svårt att hålla en bra balans mellan familj och arbete vid det tillfället. När de båda väl skaffat sig familj har de med åren lärt sig prioritera, och blivit bättre på att stänga av jobbhjärnan emellanåt.

Vill vara en förebild

Vivida har alltid värnat om kundrelationen och viljan att göra rätt.

– Vi har alltid följt regelverket, vilket ibland har uppfattats som fyrkantigt av kunderna. Regler som gör det krångligt för kunden hämmar Vivida, enligt Patrik. Förra året blev det t.ex nya rutiner i och med efterskottsbetalningen, vilket inte var några problem för Vivida, men förståelsen bland en del av kunderna fanns inte, vilket gjorde att de tappade några av dem på vägen.

Visionen från början var att vara Sveriges ledande assistansbolag, vilket är visionen än idag. Med ledande menas inte att Vivida ska vara störst, utan det handlar om att vara det bolag som driver utvecklingen framåt, vara en förebild i branschen samt vara längst fram. Att vara längst fram, göra allt ”by the book” och följa regelverket från punkt till pricka kan hämma en del kunder som inte förstår förändringarna. Det krävs rätt så mycket kunskap i ämnet för att förstå överhuvudtaget.

Motgångar

Under åren har Vivida, och andra assistansbolag, fått stöta på motgångar i form av nedskärningar i assistansreformen och fuskbolag som utnyttjar systemen och skapar ett dåligt rykte över branschen. Det i sin tur har lett till att även yrkesrollen som personlig assistent har fått ett dåligt rykte i och med fuskdebatten.

– Det enda Vivida kan göra är att vara ett gott exempel och hjälpa myndigheterna med information om hur branschen egentligen fungerar, säger Fredric.

– Vi vill visa på att yrket personlig assistent är en otroligt viktig insats i samhället, fortsätter Fredric. Finns inte yrkesstoltheten hos våra assistenter så blir det ett stort energitapp hos dem och det kan i sin tur leda till att de inte känner att det är ett yrke att satsa på.

Att assistansbranschen är underbetald är inga nyheter. När det gäller timarvode inom vården kan man jämföra en hemtjänsttimme med en assistanstimme, där en hemtjänsttimme ligger på ungefär 360 - 420 kr per timme för att tillgodose skäliga levnadsvillkor. En assistanstimme ligger på 291 kr per timme för att tillgodose goda levnadsvillkor.

– Någonstans har det helt enkelt blivit ett tankefel i reformen, påpekar Fredric.

Viktigt att bibehålla yrkesstoltheten

Hur gör man då för att motivera assistenterna? Fredric förklarar att det först och främst handlar om att skydda assistenterna, att de ska påverkas så lite som möjligt av det som sker utanför. Av alla de nedskärningar som Vivida har behövt göra, har det skett inom den administrativa delen av företaget.

– Vi har inte gjort något som påverkat våra assistenter.

Vi vill istället få dem att bli sedda och känna sig delaktiga i företaget, säger Fredric

– Där gör våra assistanschefer ett hästjobb, säger Fredric och fortsätter:

– De stöttar våra assistenter och ser till att de gör det bästa de kan utifrån sina förutsättningar. Fredric har sedan länge ett stort engagemang i Vårdföretagarna, där han sprider budskap och kunskap kring assistansbranschen. Mycket för att få våra folkvalda politiker att fatta rätt beslut i dessa frågor. Fredric menar att det är en enormt trög process, men otroligt viktig. Engagemanget i Vårdföretagarna påverkar ju även Vivida, även om det är på lång sikt.

Framtiden

Vividas överlevnad i detta stormiga hav av debatter och regelverk ser ändå god ut enligt Fredric. Marginalerna är väldigt små i assistansbranschen, och det är helt på grund av att LSS-reformen är underfinansierad. Trots detta flyter Vivida ovanför vattenytan och det ser stabilt ut för framtiden. Nu när vi pratat om hur allting startade, om motgångar och kämpaglöden som gett resultat. Blev det som de hade tänkt sig när de startade Vivida Assistans? Här är både Fredric och Patrik rörande överens: det blev bättre. De hade en strävan mot hur de ville att det skulle bli, och de hade sina kärnvärden (omtanke, förtroende, ansvar och kompetens) som de har hållit sig till hela vägen fram till idag.

– Vi gör medarbetarundersökningar varje år och där har vi fått det finaste betyg man kan få som arbetsgivare. Vi har fått veta att våra medarbetare är stolta över att arbeta för Vivida och att de står för allt Vivida står för. Sådant gör allt slit och mödan värd och ökar viljan att fortsätta göra Vivida till den bästa arbetsgivaren i branschen, avslutar Fredric.