Jag sitter och tittar ut genom fönstret i vår lägenhet i Stockholm och jag vet hur utsikten från just detta fönster är. Några björkar som lyser upp och en stor åker där rådjuren tar sin morgonpromenad och ibland också några älgar. Det är april månad och planeringen för sommarsäsongen i Lysekil är i full gång.

Text: Marie Hav Lundkvist
Foto: Privat

Det pirrar i kroppen av längtan till havet och allt som hör havsmiljön till. Havsluften, båtlivet, dom varma klipporna, saltvattnet och inte minst gemenskapen på soliga och blåsiga sommardagar med nära och kära.

Planerna är klara och vi har ringt till marinan som skall sätta ut vår familjebåt den 28 april. Men en ny liten mysbåt har vi också köpt inför sommaren. När familjebåten är ute med liten och stor och man är i full gång med vattenskidor, tub och höga hopp från klipporna så kan vi som är lite äldre än ”ungdom” ha en liten ”kosebåt” som vi kan ro. Den har också fått en liten 2,5 HK motor om man önskar att puttra ut på ett besök på havet en solig dag för att besöka dom varma klipporna.

Mitt assistans-schema var lagt så att både barnbarnet Camilla, sonen Mats, sonhustrun Lotta och maken Sven-Erik (Pianisten) är med i Lysekil för att hjälpa till med att få allt i ordning inför sommaren. Vi har en liten Sjöbod nära havskanten som måste få in sina sommarmadrasser och bli lite ompysslad inför sommarsäsongen. I denna lilla Sjöbod har vi en specialsäng till mig där jag kan vila, men ändå få vara en del av allt som händer runt omkring mig. Även om jag ser dåligt så vet jag hur utsikten är och jag känner havsdoften och ser konturer av båtarna som seglar eller puttrar förbi. Jag har memorerat varje kobbe och varje detalj vid vår plats vid havet så jag upplever och njuter.

Nu är dagen här då den nya Lill-båten skall komma. Jag var spänd och glad för att kolla och vara med. Det var en blåsig sen aprildag, men det gjorde inget för det bubblade av glädje för att den skulle ankomma. Camilla och leverantören bar båten ner till en sandstrand och så blev det bottenmålning och senare sjösättning av Mats och Sven-Erik.

Lotta var fotografen och alltiallo-hjälparen och Mats och Camilla stod för musklerna och bar mig ner till stranden så jag fick vara med. Jag måste verkligen ge mina hjälpare, som jag kallar mina assistenter, ett STORT tack för deras stora engagemang, tålamod, hjälp och kärlek för att jag skulle kunna vara med på allt. Ja, Camilla och Sven-Erik fick testa på det kalla vattnet bara för att få Lill-båten på sjön – det var iskallt, men det blev varm chokad efteråt för att värma sig.

Den 28 april hämtade Mats och Sven-Erik Familjebåten som hade varit på en marina under vintern. Lotta och jag stod på bryggan med kamera för att filma ankomsten. Hur många år som jag har upplevt detta att vara upprymd och glad över att båten skall komma på vattnet och till bryggan vet jag inte, men jag är som en liten flicka som hoppar av glädje i väntan på att båten kommer runt kobbarna ute på vattnet. Förut var jag praktiskt delaktig i varje detalj i allt försommar-pyssel, men nu är det mina hjälpare och jag som tillsammans gör detta. Ja, det är en sorg att jag inte kan fixa och ordna, ja, hjälpa till mera med allt det praktiska som hör till, men mina hjälpare gör allt dom kan för att jag inte skall känna mig utanför. Jag tror att jag blandar mig i och stör ibland. Jag måste ta mig i kragen och låta bli detta och visa tacksamhet över att jag har mina hjälpares händer som gör detta med stor kärlek till uppgiften och mig.

När Familjebåten la till bryggan så var min special-bryggstege redan monterad där. En svetsare byggde denna trappa till mig så att jag kan sitta på trappstegen med stöd och så att min hjälpares fötter får plats med en fot på var sin sida av min rumpa. Det var roligt när svetsaren mätte min rumpa och en av mina hjälpares fötter för att få rätt mått på bredden av trappstegen. Den fungerar toppenbra.

Det som nu var kvar på att-göra-listan var att få Lill-båten ordentligt förtöjd på vår gamla brygga som ligger lite längre bort från vår Sjöbodplats. Det hade varit för blåsigt några dagar för att kunna få till förtöjningen men vi fick en solig dag att göra detta på.

Jag måste ju ta med att Mats och jag fick en mysig roddtur innan förtöjningen, så jag fick känna hur det var att sitta i Lill-båten. Vi har ännu inte monterat någon sitts till mig i Lill-båten så jag fick ha på mig många hjälpmedel för att ha rygg- och nackstöd där jag satt i denna supermysiga båt, där vattenytan är så nära så man kan känna vattnet bredvid sig. Som en erfaren kajakpaddlare var detta så nära jag kunde komma den känslan.

Vi avslutade dessa Försommar-pysseldagarna med en härlig tur på Lysekils fantastiska promenadstig, som är byggd av snickare helt ideellt dom senaste åren – Lysekils Vänner. En otrolig snickarglädje i varje del på stigen längs med klippkanten i Lysekil. Dom har en liten del kvar för att avsluta detta fina projekt och när vi kom dit för att se den sista biten av stigen såg vi ytterligare detaljer som dessa fantastiska snickare har byggt. Omtanken om barn, unga och alla besökare var med i varje meter av promenadstigen. Svårt att beskriva – måste upplevas.

Vilka försommardagar vi har haft. Nu kan sommaren komma. Sommarplanen är klar där våra vänner och familjemedlemmar, liten och stor, skall komma och uppleva havets storhet.