Domstol: Högsta förvaltningsdomstolen, mål nr. 3281-18
Målet rör en 20- årig kvinna som tidigare hade haft rätt till assistansersättning. Försäkringskassan beslutade genom en omprövning att hon inte längre skulle beviljas assistansersättning. Målet gick upp till kammarrätten som förklarade att hon hade rätt till assistansersättning. Efter detta begärde hon hos Försäkringskassan att få ersättning för assistansen som hade utförts under tiden då hennes ärende prövades i domstol. Försäkringskassan avslog ansökan med motivering att redovisningen för utförd tid hade kommit in för sent (51 kap. 7 § SFB). Enligt Försäkringskassan gällde kravet på redovisning inte bara under kassans handläggningstid utan också under tiden ett ärende prövades i domstol. Försäkringskassan anförde att detta syftade till att stärka myndighetens kontrollmöjligheter.
HFD menade att kravet på månadsvis redovisning under handläggningstid syftade till att motverka fusk inom assistansersättningen. Enligt HFD talade bestämmelsens ordalydelse för att skyldigheten att månadsvis redovisa utförd assistans gällde endast fram till Försäkringskassans beslut i ärendet. Detta stöds även av att det i propositionen uttalades att bestämmelsen avsåg att stärka kontrollmöjligheterna för Försäkringskassan under handläggningstiden. HFD fann således att Försäkringskassan inte kunde neka henne ersättning.