Domstol: Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1573-17
Målet rör en 42- årig kvinna tillhörande personkrets 1 som led av Prader-Willis syndrom, vilket innebar ständig hunger och oförmåga att begränsa matintaget. Hon hade även en psykisk funktionsnedsättning. Försäkringskassan avslog hennes ansökan om tillsyn för att begränsa hennes matintag med motivering att tillsynen inte var av sådan karaktär att det utgjorde ett grundläggande behov.
Kammarrätten meddelade att det inte kunde utläsas av utredningen att det krävdes en person med ingående kunskaper om henne för att utöva tillsyn, därmed utgjorde det inte ett grundläggande behov. Eftersom hennes grundläggande behov inte uppgick till mer än 20 timmar per vecka fick hon inte rätt till assistansersättning.