Mål rörande rätt till personlig assistans för förflyttningar samt motivations- och aktiveringsinsatser.
Domstol: Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 2497-15
Målet rör en 23- årig kvinna tillhörande personkrets 1 som led av en utvecklingsstörning och en kognitiv funktionsnedsättning. Kommunen avslog hennes ansökan om personlig assistans med motivering att uppgifterna om vad hon klarade och inte klarade var motstridiga. Vidare anförde kommunen att motivations- och aktiveringsinsatser i samband med de grundläggande behoven inte utgjorde ett grundläggande behov. Underlaget styrkte inte att hon var i behov av personlig assistans då hon hade egna resurser.
Kammarrätten konstaterade att hon behövde hjälp med framför allt toalettbesök och dusch. Enligt domstolen var det inte klarlagt i vilken utsträckning hjälpbehovet bestod av handgriplig hjälp eller av aktiverings- och motivationsinsatser. Domstolen fann att det inte var visat att hennes hjälpbehov med de grundläggande behoven var av en omfattning och hade den karaktären som krävdes för att få rätt till personlig assistans.
