Domstol: Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 1759-17
Målet rör en 28- årig man tillhörande personkrets 3 som led av en psykisk funktionsnedsättning. Försäkringskassan yrkade att förvaltningsrättens interimistiska beslut skulle upphävas. Detta eftersom det inte hade framkommit uppgifter om att utgången i målet var oviss. Det fanns svårigheter att exakt uppskatta tiden som gick åt för ett speciellt behov men tiden som han behövde hjälp med sina grundläggande behov beräknades till nästan fyra gånger mindre än vad Försäkringskassan krävde för att han skulle få rätt till assistansersättning.
Kammarrätten noterade att Försäkringskassan hade räknat med tid i de grundläggande behoven för perioder av försämrat mående. Även med beaktande av att nya utredningar skulle göras fann domstolen att det inte fanns förutsättningar för att bevilja det yrkade interimistiska beslutet.